Effekter av friskvårdsbidraget
Friskvårdsbidragets vara eller icke vara är en fråga som har debatterats sedan införandet, för närmare 30 år sedan. Då friskvårdsbidraget är en statligt finansierad förmån, ligger det i alla skattebetalares intresse att förmånen ger avkastning som gagnar samhällsnyttan. I våra interaktioner med beslutsfattare och HR möter vi ofta många funderingar och åsikter kring ämnet och väljer därför att, med grund i såväl statistik som personliga åsikter, beskriva friskvårdsbidraget med tonvikt på syfte och effekt.
Jag vill uppmana företag och beslutsfattare att utmana och inte göra som alla andra. För i grunden handlar hälsa fundamentalt om omtanke.
Marcus Lager, vVD
Bakgrund
Ur ett skattemässigt perspektiv är Friskvårdsbidraget snarare en avdragsrätt för arbetsgivaren än ett bidrag. Bidraget hanteras av Skatteverket, och är som skatteförmån befriat från taxering så som förmånsbeskattning och ger rätt till avdrag för arbetsgivaren [1]. Kravställningen för att implementera friskvårdsbidraget i en organisation är relativt enkla: bidraget ska rikta sig alla anställda och vara av enklare form, det finns ingen övre eller lägre gräns på totalkostnaden, årskortskostnaden för ett träningskort på träningsanläggning godkänns i regel.
Reglerna för friskvårdsbidraget infördes i slutet på 80-talet med ambitionen att få arbetsgivarna att aktivt medverka till att reducera ohälsa i arbetslivet. Alla typer av aktiviteter är inte godkända. Vad som anses vara en förmånsgodkänd aktivitet avgörs av Skatteverket och aktiviteten får inte vara av arten som kräver höga merkostnader i form av material för den aktive. Den anställde redovisar vanligen sin kostnad genom ett kvitto till sin arbetsgivare.
Nyttjande
Nyligen genomförde Sifo på uppdrag av LO en intressant undersökning som visar att 87 procent av tjänstemännen har bidraget [2]. Relevansen i detta är dock relativt ointressant om det inte ställs emot faktiskt utnyttjande. Några mer eller mindre tillförlitliga undersökningar har gjorts för att utreda utnyttjandet. Per definition avses utnyttjande att den anställde redovisar kvitto till arbetsgivaren. Det innebär att en anställd kan köpa ett årskort på ett träningscenter utan att nyttja aktiviteter men ändå redovisa utnyttjande av friskvårdsbidraget.
Benify som är en av de större aktörerna inom administrering av företags friskvårdsbidrag visar på att endast en tredjedel redovisar förmånen [3], för dessa finns inga siffror om vilka hälsomässigt relaterade effekter som uppnåtts, på vare sig individ eller organisationsnivå. Här finns även en saknad tillgång till siffror som visar på fusk kopplat till förmånen i strid med företags regelverk. Friskvårdsbidraget är i många fall en känslig fråga för många företag och en inlåsningseffekt är uppenbar. När väl bidraget är infört är det väldigt svårt att dra tillbaka det, motstånd uppmärksammas ofta från både nyttjande och icke nyttjande anställda.
Kritik
Det finns idag inga krav på att aktiviteten motsvarande nyttjande av bidraget faktiskt genomförs, inte heller att aktiviteten har någon effekt. Skatteverket prövar inte evidensen innan en aktivitet godkänns, bland annat ingår inte personlig träning (individanpassad ledd fysisk aktivitet) samtidigt som örtbad och zonterapi godkänns. I klartext är evidensen för fysisk aktivitet väldigt tunga medan örtbad och zonterapi inte uppvisar detta. För friskvårdsbidraget nämns ofta motivet lyhördheten för individens behov medan hälsa som strategisk utgångspunkt och verklig hälsoeffekt ofta förbises. Det finns inte heller några tillförlitliga siffror som kan visa på att inaktivitet/ohälsa har brutits på grund av införandet av bidraget. En allmänt accepterad åsikt är att den tredjedel som nyttjar friskvårdsbidraget skulle tränat eller aktiverat sig i alla fall utan incitamentet eftersom det är en beteendefråga snarare än en skattemässig morot.
I samtal med företag är en av de vanligare opponeringarna mot att diskutera hälsostrategier att man valt att använda friskvårdsbidrag som hälsosatsning, och ibland med kombinationen av låga sjuktal. Betänk då att ingen av dessa parametrar mäter hälsa och/eller prestation. Kritik väcks från många håll att friskvårdsbidraget är ett verktyg för att inte ta i hälsofrågan på riktigt. I det längre perspektivet är en skatteförmån en förlorad intäkt för staten och då en belastning för samhället. Om nu förmånen inte bidrar till ökad folkhälsa, når den inaktive effektivt och saknar vetenskaplig grund, vilken nytta gör den då?
Vad är alternativet?
Ponera att ett företag med 500 anställda som tidigare haft ett friskvårdsbidrag på 2500 kronor väljer att lyfta frågan med strategiska hälsoinsatser och dra in friskvårdsbidraget för att istället strategiskt satsa på hälsa. Företaget får då ett kapital på 1250 000 kronor att investera.
Med denna investering skulle företaget kunna investera i en analys som på både organisationsnivå och individnivå belyser hälsoutmaningarna. Man skulle också kunna inventera nuvarande hälso-/arbetsmiljöarbete, genom att både effektivisera och troligen spara en hel del framtida avkastningslösa kostnader. Efter identifierade hälsoutmaningar skulle man sätta in insatser som exempel:
- Hälsocoaching för riskgrupp
- Utbildning av chefer i stresshantering/hälsosamt ledarskap
- In-house träning och behandlingsverksamhet för hela personalen
- Digitala stöd för bibehållande av hälsomålsättning.
- HR stöd och strategiskt bollplank i hälsofrågor
I denna intervention skulle det även genomföras en kartläggande uppföljning för att svart på vitt mäta hälsoutveckling, och allt detta med vetenskaplig beprövad grund och med effekt. Det bästa av allt är dessutom att några hundra tusen av summan finns kvar för företaget att fritt investera. (då ej inräknat kostnadsbesparingen genom inventering av nuv. hälso-/arbetsmiljöarbete)
Varför väljer då inte företag att satsa på en väg som bevisligen ger bättre avkastning, högre deltagargrad och strategisk målmedvetenhet i hälsofrågor? Troligen finns svaret i att det krävs både mod och styrka att driva igenom och reformera ett gängse upplägg. Jag vill uppmana företag och beslutsfattare att utmana och inte göra som alla andra. För i grunden handlar hälsa fundamentalt om omtanke.
Marcus Lager, vVD
Referenser
- Personalvårdsförmån, motion och friskvård. Skatteverket. Hämtad 8 september 2016. https://www.skatteverket.se/privat/skatter/arbeteochinkomst/formaner/personalvardmotionochfriskvard.4.7459477810df5bccdd4800014540.html
- Hennel, L. (2016, 20 maj) Ojämlikt stöd till friskvård. Arbetet. Hämtad 8 september 2016.
http://arbetet.se/2016/05/20/ojamlikt-stod-till-friskvard/ - Lantto, B. (2016, 7 april). Friskvårdsbidraget – så utnyttjar vi det. Finansliv. Hämtad 8 september 2016.
http://www.finansliv.se/artikel/sa-utnyttjar-vi-friskvardsbidraget/