Fredrik Karlsson, partner Twitch

Hälsoekonomi för företag – vanliga frågor och svar

När Twitch för en tid sedan föreläste om hälsoekonomi för ca 40 finanschefer och controllers visade det sig att många av dem, trots lång erfarenhet, inte vet vad en sjukdag kostar företaget. Vi också  frågor från HR och VD kring personal- och hälsoekonomi. Vi delar här info som utgör svar på vanliga frågor och baseras på information och referenser från olika kunskapskällor. Du kan därför se denna artikel som tips på fördjupad läsning och något att återkomma till när du har frågor i området. Bland annat kan du lära dig mer man hos bolag med bra hälsoindex ser ökat aktievärde jämfört med andra företag.

Varför ska ett företag räkna på hälsoekonomi?

Det finns flera motiv till att göra beräkningar avseende hälsoekonomi, här är några:

  • Förbättrad hälsa räcker inte alltid som argument för att driva igenom investeringar i hälsa och arbetsmiljö (dvs även ekonomiska argument krävs).
  • Gör hälsoekonomiska beräkningar för att utvärdera effektiviteten i er hälso- och friskvårdssatsning.
  • Hälsoekonomiska beräkningar kan göras för att synliggöra kostnader som ofta är osynliga eller som någon sa ”Ett problem som inte åtgärdas är också en kostnad”.
“Presenteeism* accounts for 77% of total lost productivity in the workplace compared with 23% of lost productivity that is attributable to absenteeism”.

Ref: Journal of occupational and environmental medicine/American College of Occupational and Environmental Medicine, October 2013

* Presenteeism is an individual’s loss of productivity at work because of physical and psychosocial conditions and illness (JOEM, The Association Between Physical Activity, Sitting Time, Sleep Duration, and Sleep Quality as Correlates of Presenteeism 2015)

Hur räknar man på hälsoekonomi?

Det går idag relativt enkelt att mäta och räkna på hälsoinvesteringar på företag. Läs mer i vår bloggpost ”Att mäta och räkna på hälsa” där du får enkla tips som hjälper dig på vägen. Ett annat tips är att använda dig av det Arbetshälsoekonomiska Analysverktyget som är framtaget av den arbetshälsoekonomiska analysgruppen, enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa vid Karolinska Institutet. Här kan du steg för steg få hjälp med både verksamhetsanalys och arbetshälsoekonomisk beräkning. Gör din beräkning för hälsoekonomi för:

Vilka kostnader uppstår på grund av ohälsa på arbetsplatsen?

Kostnader för ohälsa och ohälsosamma levnadsvanor är mest studerat ur ett samhällsperspektiv. Givetvis förlorar dock även företaget/arbetsgivaren på ohälsan. Ohälsa drabbar företaget i form av de uppenbara delarna som kort och lång (sjuk)frånvaro samt rehabiliterinskostnader. Produktionsbortfall för person med ohälsa men också produktionsbortfall för arbetsgruppen kring en person med ohälsa.

Kvalitet på levererade tjänster och produkter kan drabbas likväl som varumärket och ökade rekryteringskostnader i samband med icke önskvärd ökad personalomsättning. Några av dessa kostnader är tydligt synliga medan andra kan synliggöras genom hälsoekonomiska beräkningar.

Är det lönsamt att satsa på hälsa på arbetsplatsen?

Det behövs mer forskning och kunskap om företagets kostnader och kopplingen till vissa ohälsosamma beteenden/levnadsvanor. Det behövs även mer forskning på vilken ROI en viss satsning på hälsa ger. Emellertid finns vissa studier på området och vi refererar till några här för vidare läsning:

Denna studie visar samband mellan anställdas hälsostatus och kostnader för företaget: Ref Yarborough, C.M., 3rd, et al., Obesity in the Workplace: Impact, Outcomes, and Recommendations. J Occup Environ Med, 2018. 60(1): p. 97-107.

Minskning av riskbeteende och effekt på sjukfrånvaro

Ett antal studier visar att minskning i antal riskbeteenden för personer med flera ohälsosamma levnadsvanor resulterar i minskad sjukfrånvaro (minskning ca 1-2%).

  • Burton, W.N., et al. The association between health risk change and presenteeism change. J Occup Environ Med, 2006. 48(3): p. 252-63. 9.
  • Pelletier, B., M. Boles, and W. Lynch. Change in health risks and work productivity over time. J Occup Environ Med, 2004. 46(7): p. 746-54. 10.
  • Shi, Y., et al. The association between modifiable wellbeing risks and productivity: a longitudinal study in pooled employer sample. J Occup Environ Med, 2013. 55(4): p. 353-64. 11.
  • Kirkham, H.S., et al. Which modifiable health risks are associated with changes in productivity costs? Popul Health Manag, 2015. 18(1): p. 30-8.
Fysisk aktivitet och sjukfrånvaro

Högintensiv fysisk aktivitet minskar risken för sjukfrånvaro enligt några studier. Kvinnor som regelbudnet ägnade sig åt högintensiv fysisk aktivitet hade 17% lägre kort sjukfrånvaro jämfört med inaktiva kvinnor. Motsvarande siffra för män var 27%.

  • Jans, M.P., et al. Overweight and obesity as predictors of absenteeism in the working population of the Netherlands. J Occup Environ Med, 2007. 49(9): p. 975-80.
  • Proper, K.I., et al. Dose-response relation between physical activity and sick leave. Br J Sports Med, 2006. 40(2): p. 173-8.
  • van den Heuvel, S.G., et al. Effect of sporting activity on absenteeism in a working population. Br J Sports Med, 2005. 39(3): p. e15.
  • Lahti, J., et al. The impact of physical activity on sickness absence. Scand J Med Sci Sports, 2010. 20(2): p. 191-9.
  • Holtermann, A., et al. Prognostic factors for long-term sickness absence among employees with neck-shoulder and low-back pain. Scand J Work Environ Health, 2010. 36(1): p. 34-41.
Rökning och frånvaro samt produktivitet

Andelen rökare i Sverige har minskat markant de senaste decennierna. Det är goda nyheter för såväl folkhälsa som företagets ekonomi. Data visar att rökande kvinnor i Sverige har 6,9 fler sjukdagar per år jämfört med icke-rökande kvinnor. Motsvarande siffra för män var 5,6 dagar. När det gäller produktivitetstapp visar studier att rökare har ett tapp på 2-4% jämfört med icke rökare. Därtill kommer direkt produktivitetstapp till följd av rökpauser som enligt vissa undersökningar uppgår till ca 30 min/dag. Läs mer:

  • Andersson, E., et al. Samhällskostnader för rökningsrelaterad sjuklighet i Sverige, in IHE Rapport. 2017, IHE: Lund, Sverige.
  • Berman, M., et al. Estimating the cost of a smoking employee. Tob Control, 2014. 23(5): p. 428-33.
  • Statens Folkhälsoinstitut. Tobaksfritt arbetsliv. Idéskrift för arbetsgivare. 2010, Statens Folkhälsoinstitut: Östersundl

Skillnad i sjukfrånvaro mellan risk- och friskgrupp

Skillnad i sjukfrånvaro mellan risk- och friskgrupp undersöktes bland svenska tjänstemän. Studien som genomfördes av Riquelme, Patricio visade:

  • Personer i riskgrupp (låg kondition, låg upplevd hälsa, tobak, övervikt, symtom med mera) hade 10 fler sjukfrånvarodagar än personer i friskgrupp.
  • Med en månadslön på ca 30 000 kr var alltså sjukfrånvarokostnaderna för personer i riskgrupp ca 30 000 kr högre per person och år. Då är inte kostnader för ersättare, ledningstid, admin, produktionsstörning etc inräknade.

Hälsoindex och aktievärde

Koppling mellan kursutveckling hos företag med hög poäng på ”hälsoindex-skala” jämfört med S&P’s 500 index. Bolag med hög poäng på ”hälsoindex” hade en ökning av aktievärde på 235% jämfört med S&P’s 500 index som hade 159% över samma 6-årsperiod.

Ref Grossmeier J, Fabius R, Flynn JP, Noeldner SP, Fabius D, Goetzel RZ, Anderson DR. Linking workplace health promotion best practices and organizational financial performance: Tracking market performance of companies with highest scores on the HERO Scorecard. Journal of Occupational and Environmental Medicine. 2016;58(1):16- 23.

Relation mellan psykosociala arbetsmiljöfaktorer och anställdas hälsa samt företagets produktivitet

AHA-studien visade att en satsad timme på hälsa ger 3 tillbaka. OBS att detta gäller under ett antal givna förutsättningar som t ex att arbeta evidensbaserat och systematiskt. Läs mer här.

Hög upplevd arbetsrelaterad stress ger produktivitetstapp

Arbetsplatsrelaterad psykisk ohälsa, samt stress mer generellt, påverkar anställdas prestationsförmåga. Det har visats i ett flertal studier. Anställda som utsätts för arbetsrelaterad stress har merproduktionsbortfall, vilket får negativa ekonomiska konsekvenser för organisationen. Omfattningen av prestationsnedsättningen varierar,

Att stress och psykisk ohälsa påverkar prestationsförmåga är visat och känt medan det är mindre studerat exakt hur mycket prestationen minskar. I basinformationen i det Arbetshälsoekonomiska Analysverktyget anges att de anställda som upplever hög arbetsrelaterad stress har en nedsättning på minst 9% jämfört med andra.

Ref: Arbetshälsoekonomiskt Analysverktyg, sid 16. Se även rapport från vilket denna siffra är hämtad; (I. Martinsson, C., Lohela-Karlsson, M., Kwak, L., Bergström, G., Hellman, T., What incentives influence employers to engage in workplace health interventions? 2016 vol. 16 (854): p. 1-12.

Är alla initiativ inom hälsa och friskvård lönsamma?

Alla initiativ inom hälsa och friskvård är inte lönsamma. Den mest grundläggande fakta är förstås att aktiviteter som inte ger effekt är förstås inte heller kostnadseffektiva. För att kunna veta att en aktivitet/insats ger effekt så är det klokt att välja evidensbaserade insatser, dvs insatser som har bevisad effekt. Ytterligare en parameter som är viktig om man vill bedriva ett lönsamt hälsoarbete är att välja insatser som är riktade till organisationens behov.

”Insatser som inte är riktade till organisationens behov kommer med största sannolikhet inte vara ekonomiskt lönsamma.” Ref (M Lohela Karlsson, Arbetshälsoekonomiska analysgruppen)

Läs mer i vår bloggpost, 5 nycklar till ett framgångsrikt hälsoarbete. . Se även Riktlinjer för olika hälsoinsatser på arbetsplatsen.

Vad kostar en korttidssjukdag?

En sjukdag kostar grovt ca 10% av bruttolönen under en månad. Givetvis gäller det inte alltid men är en grov schablon.

Mer och lättillgänglig information hittar du t ex i boken ”Personalekonomi idag av Ulf Johansson och Anders Johrén.

Hur stor andel av kort- resp lång frånvaro beror på stress?

  • 6% av korta frånvaron beror av stress. 87 859 rapporterade sjukfall under 2013-2014.
  • 40% av långa från Försäkringskassan. Nybeviljad sjukersättning från F-kassan.

Ref Arbetshälsoekonomiskt Analysverktyg.

Någon fråga du tycker vi har missat eller vill du bara prata hälsa? Lämna din e-post om du vill prata med oss!

    Vill du ha mer info?

    Meny