5 snabba frågor till Madeleine Svensson, med dr, universitetslektor i hälsovetenskap och forskare inom hälsoteknik.
1. Vem är du och vad arbetar du med just nu?
Jag har en bakgrund som folkhälsonutritionist och arbetar numera som universitetslektor och forskare. Min forskning handlar om att studera hur vi kan utnyttja teknikens potential vid mätning, behandling och kommunikation av hälsa och medicinska frågor. Jag arbetar främst med livsstilsaspekter relaterade till övervikt, fetma, diabetes samt övergripande kost- och matvanor. Det är Internet- och smartphones som exemplifierar mina forskningsverktyg. Jag driver även eget konsultföretag.
2. Vilka är dina viktigaste drivkrafter i arbetet?
De drivkrafter som får mig att göra ett effektivt arbete, men som även får mig att ha roligt på arbetet är: 1) att alltid har många olika projekt igång samtidigt, 2) att arbeta i teams med lagmedlemmar av olika bakgrund/kompetens, 3). Att våga vara kreativ/innovativ samt 4) att ständigt vara på resande fot, på såväl nationell som internationell mark.
Alla dessa faktorer gör att jag får utmana mig själv varje dag – genom kritiska frågor, olika tolkningar och perspektiv.
3. Vilka metoder ser du fungerar bäst för att få individer att förändra sin hälsa?
I grund och botten handlar det om individens egen motivation för att åstadkomma en livsstilsförändring – och varje individ har sin personliga motivator.
Idag finns det ett flertal möjligheter att finna motivation. Det finns t.ex. många appar som riktar sig mot förändring av hälsobeteenden. Genom dessa appar har man möjlighet att få inspirerande meddelanden, mäta sin framgång genom färgglada grafer och figurer, att kommunicera/chatta med andra personer som genomgår förändring eller att få tips och idéer från personer som tidigare har åstadkommit förändring. Runkeeper, Jawbone eller den Internet-baserade viktklubben ”Viktklubb.se” är tre populära verktyg som många känner till som innehåller ett flertal av ovanstående funktioner.
Min forskning har visat på tydliga hälsoeffekter av Internet-baserad automatisk interaktiv och personlig rådgivning vid beteendeförändring: det handlar om att försöka göra rådgivningen så personlig och individuell som möjligt trots att den kommuniceras via teknik, utan face-to-face kontakt. Vi har även sett starka samband mellan antalet inloggningar te.x. på Internet-baserad hälsosajt och ökad hälsoeffekt. Det är inte bara teknikens existens som krävs, det är givetvis individens förmåga att använda tekniken, förstå informationen och ta teori till praktik. Detta är ett nytt forskningsområde som definieras hälsotekniklitteracittet och har blivit ett av mina prioriterade forskningsområden.
4. Vad är hälsoteknik och finns det några faror med detta?
Hälsoteknik – teknik inom hälsa – omfattar såväl produkter som tjänster för att t.ex. mäta, behandla eller främja hälsosammare vanor och leverne. Det är ett brett område som representerar såväl smartphone appar, Internet-baserad hälsorådgivning, motionscyklar kopplade till Google Earth som kan ta individen på en virtuell cykeltur varsomhelst i världen, stora hälsosatsningar på samhällsnivå med användandet av teknik, till avancerade sängar som registrerar sömnlängd och kvalitet, datorspel såsom t.e.x Nintendo Wii Active Sports Game och övriga sensorer som mäter fysisk aktivitet (t.ex. Jawbone). På grund av den stora omfattningen av hälsoteknik är det svårt att identifiera specifika faror.
Den stora frågan bland oss forskare är huruvida informationen som distribueras på internet hanteras idag och i framtiden, då framförallt i relation till personlig integritet, konfidentialitet och anonymitet.
5. Hur kan man i hälsoarbete på arbetsplatsen ta hjälp av modern teknik för att främja hälsa och produktivitet?
Det finns en mängd olika metoder. Idag har det blivit modernt att anordna stegräknartävlingar som har visat sig vara mycket effektiva på arbetet för både den fysiska och sociala hälsan. Stegräknare är ett mycket enkelt verktyg för att motivera hälsosammare vanor och skall inte underskattas. Det är ett lätthanterligt verktyg som passar de flesta målgrupper och är relativt billigt.
Just det här med tävlingar och ”spel” har blivit populärt i stora hälsosatningar. Nu är det mycket fokus som ligger på ”spelifiering” vilket innebär att hälsosatningarna är uppbygda som spel, med olika nivåer (levels) där individerna som deltar arbetar sig upp de olika nivåerna (levels) mot hälsosammare vanor.