Hur kan arbetsplatser främja psykisk hälsa?

Människor spenderar en stor del av sin tid på arbetsplatsen. Därav har vi här chans att bidra till hälsa och välmående och med det, en frisk och utvecklande organisation. Den psykiska hälsan är en viktig aspekt till välmående och dagens kunskap visar på faktorer för att främja detta. Med ett rättvist, stödjande och inkluderande ledarskap, tydliga mål, kontroll och balans i arbetslivet skapar vi goda förutsättningar för framgång för psykisk hälsa.

Psykisk ohälsa är ett växande hot mot folkhälsa i världen och likaså i Sverige. Framförallt är det depression och ångest som drabbar ett stort antal människor och försämrar deras livskvalitet i hög grad. (1) I Sverige har sjukfrånvaro pga psykisk ohälsa ökat de senaste åren. Psykisk ohälsa består av flera delar och sett till sjukfrånvaro i Sverige ligger anpassningsstörning/reaktion på svår stress i topp, följt av depressiva episoder och ångestsymtom. (2)

Varför ökar sjukfrånvaro kopplat till psykisk ohälsa?

Forte (statligt forskningsråd för finansiering av vetenskaplig forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd) har i en rapport från 2015 sammanställt forskningsläget kring psykisk hälsa, arbetsmiljö och sjukskrivning. De tydligaste orsakerna till psykisk ohälsa kopplat till arbetsplatsen är: (3)

  • Psykiskt ansträngande arbete; höga krav & låg kontroll.
  • Obalans mellan ansträngning och belöning.
  • Rollkonflikter.

Arbetsplatsen som arena för att främja psykisk hälsa

Forskning kring främjande metoder behöver stärkas ytterligare men utifrån vad vi vet idag finns flera faktorer som bevisat främjar den psykiska hälsan. Det är förstås delvis det motsatta till de orsakande faktorerna och nedan tar vi upp några punkter som har visat stärka psykisk hälsa på arbetsplatser. (3)

Ledarskap

Ett ledarskap som skapar positiv arbetsmiljö och med det främjar psykisk hälsa består av rättvist behandlande av medarbetare, så som att behandla alla lika oavsett kön eller etnicitet. (4) Ett stödjande förhållningssätt i form av att vägleda medarbetare i uppgifter om det behövs samt att ge återkoppling och konstruktiv feedback på det arbete man gjort. Även gemenskap i arbetsgruppen skapar känsla av stöd, likaså att inkludera genom att öppna för möjlighet att delta i förändringar och beslutsfattande. (5)

Kontroll

Att arbetsuppgifter är tydliga och att man får tillräcklig information för att klara sin uppgift. Kontroll kan också innefatta att man har möjlighet att vara med och påverka utförandet av sina uppgifter och sin tid för arbetsuppgifter. (5)

Balans mellan arbetsinsats och belöning

Det har betydelse för hälsan att få tillräcklig belöning eller bekräftelse för det arbete man utfört. Belöning kan bestå i uppskattning och erkännande av utförda uppgifter, stöd i ansträngande uppgifter eller lön. En hög ansträngning kan bland annat vara hög arbetsbelastning, stort ansvar, tidspress eller stora fysiska/emotionella krav. (6)

Tydliga mål

Att medarbetare är medvetna om det gemensamma målet, att alla vet vart man är på väg. Även att man vet målet med den individuella arbetsinsatsen och har tydliga och realistiska målsättningar, även här kommer ledarens roll in för att vägleda. (6)

En av de viktigaste aspekterna för en hälsofrämjande arbetsmiljö är att organisera och implementera arbetssätt på den specifika arbetsplatsen, lär mer om hur här. Ledarskap är en tydlig främjande faktor som har påverkan på samtliga ovan nämnda punkter för att främja psykisk hälsa på arbetsplatsen. Man skall dock också komma ihåg att medarbetaren själv har ett ansvar tillsammans med arbetsgivaren. Här kan du ta del av tips för att minska stress och öka effektivitet.

Elsa Harrysson, Projektledare & Hälsopedagog. Fil kand. Idrott inr. Hälsa, folkhälsa avanc. nivå.

+46 (0)739 44 55 73
Referenser:
  1. WHO. Depression and other common mental disorders Glboal Health estimates. 2017.2
  2. Försäkringskassan. Sjukskrivning för reaktion på svår stress ökar mest. 2016:2
  3. FORTE. En kunskapsöversikt psykisk ohälsa, arbetsliv och sjukfrånvaro. 2015. 
  4. Eib, C. von Thiele Schwarz, U. Blom, V. Don´t let it get to you! A moderated mediated approach to the (in)justice-health relationship. J Occup Health Psychol. 2015 Oct;20(4):434-45
  5. Theorell, T. Psykosocial miljö och stress. 2012. Lund: Studentlitteratur.
  6. Eriksson, A. Dellve, L. Hållbart och hälsofrämjande ledarskap i vardag och förändring. Högskolan Borås, 2016

 

    Vill du ha mer info?

    Meny