Ett framgångsrikt hälsoarbete kräver en tydlig målsättning, systematiskt arbete med rätt aktiviteter, smart kommunikation, rätt ledaragerande, tydliga roller och resurser. Vi sammanfattar här framgångsfaktorer i hälsoarbete på företag utifrån forskning och konkreta cases som visat mätbar effekt.
Företag ”gör mycket” inom hälsa
I 1000-tals behovsanalyser på företag har vi frågat hur företag arbetar med hälsofrågor. Svaret blir ofta ”vi gör mycket”. Den ansvariga på företaget, vanligen HR-chef, berättar vidare att man satsar på hälsoundersökningar, EAP:s, ergonomi, sjukvårdsförsäkring, sponsrar motionslopp, erbjuder friskvårdsbidrag med mera. Enligt en undersökning som PWC gjorde 2012 uppgav 9 av 10 svenska företag att de arbetar med friskvårdsbidrag och 8 av 10 erbjuder aktiviteter utöver detta. Vi har under de fem år som gått sedan dess inte observerat något som tyder på att det har ändrats. Samma mönster ses i USA även om valet av aktiviteter skiljer sig något från Sverige (1).
Företag spenderar alltså en icke oansenlig summa pengar på hälsorelaterade aktiviteter, med en i grunden positiv avsikt. Vi kan konstatera att hälsoarbete på arbetsplatsen kan vara lönsamt givet att det bedrivs på ett visst sätt. Innan vi går vidare vill vi definiera ordet ”hälsoprogram” och även vad framgång i det här sammanhanget betyder?
Hälsoprogram är en direkt översättning av Employee Health Promotion Programs eller Corporate Wellness Programs. Med hälsoprogram (samt hälso-, arbetsmiljö och friskvårdsarbete) menar vi här initiativ från arbetsgivaren med syfte att öka hälsa, förbättra arbetsmiljö och välbefinnande hos medarbetarna samt även gynna företagets verksamhet. Hälsa definieras som såväl fysiska och mentala som sociala faktorer.
Vad menas med framgångsrikt hälso- och friskvårdsarbete? Här finns inga entydiga definitioner men ett hälsoprogram kan anses vara framgångsrikt om företaget når, med programmet, uppsatta mål.
Vilka är de förväntade effekterna i företagets hälsoarbete?
En vanlig utmaning är att många företag saknar tydliga och mätbara mål med relevanta utfallsmått inom hälsoområdet. Chefers uttalanden i systematiska intervjuer (1, 2) och våra erfarenheter ger dock samma svar på frågan om mål och önskad effekt med företagets hälsoprogram. De förväntade effekterna som nämns är t ex ökad produktivitet, minskade kostnader för frånvaro, minskad hälsomässig riskgrupp, förändrade beteenden, förbättring avseende testvärden (blodtryck, kondition, BMI osv), hög deltagandegrad/engagemang, ROI, medarbetarens upplevelse med mera.
Vanliga misstag i hälsoarbete på företag
Några vanliga misstag i hälsoarbete på företag:
- Hälsoarbete saknar tydliga och väl förankrade mål.
- Hälsoarbetet är aktivitetsdrivet. Plan, struktur och systematik för hälsoarbetet saknas. Som en chef beskrev det kan långt ifrån alla hälsosatsningar anses vara strukturerade hälsoprogram utan är mer, ”random acts of wellness”. Företaget initierar en rad aktiviteter utan koppling till varandra och får därmed inte ut samma effekt som om aktiviteterna hade prioriterats utifrån behov och systematiserats.
- Hälsoarbetet bedrivs utan koppling mellan arbetsmiljö – ledarskap och friskvård.
- Hälsoarbetet har otydliga roller och är inte sällan underfinansierat, dvs budget saknas och pengar äskas aktivitet för aktivitet vilket troligen bidrar till det aktivitetsdrivna arbetssättet.
- Bristande kommunikation. Företag lägger stor vikt vid extern marknadsföring men ofta väldigt lite ansträngning vid kommunikation avseende hälsoinitiativ. Detta med konsekvensen att deltagandegraden påverkas negativt. Få som deltar i en aktivitet (även om den är evidensbaserad) leder således till låg effekt.
- Smal definition av hälsa. Satsning på t ex löpning eller sponsring av motionslopp i förhoppning att detta ska lösa ett företags hälsoutmaningar är förstås att hoppas för mycket men detta förekommer inte alltför sällan. Troligen handlar detta om kunskapsbrist.
5 nycklar till ett framgångsrikt hälsoarbete
- Formulera ett tydligt mål med hälsoarbetet där koppling till verksamhetens övergripande mål. AFS 2015:4 kräver att arbetsgivaren sätter mål som främjar hälsa. Givetvis krävs att detta mål förankras och att organisationen gör rätt saker i vardagen för att målet ska kunna nås och därmed att hälsa och arbetsmiljö ska kunna förbättras.
- Bedriv hälsoarbetet systematiskt (förankring – kartläggning – återkoppling – insats – uppföljning), långsiktigt med prioriterade rätt (evidensbaserade och kvalitativa) aktiviteter som kopplas till företagets och individernas behov. One size doesn’t fit all är en bra princip. ”Alla” vill må bra men vägen till hälsa varierar från individ till individ därför behöver aktiviteter anpassas till individuella behov och den nivå som hen befinner sig på. Vidare ska det vara enkelt och tidseffektivt att delta.
- Kommunikation. Hälsoarbetet bör förankras på alla nivåer, hos ledning, chefer, medarbetare och andra intressenter. Som Harvard Business Review skriver ”Wellness is not just a mission – it’s a message”, något som på ett bra sätt beskriver vikten av att kommunicera kvalitativt, kreativt och målgruppsanpassat.
- Ledarskap. Hälsa är en ledningsfråga, många framgångsrika hälsoprogram har en ledning och chefer som visar vägen genom sitt agerande och är goda förebilder. Med rätt agerande har ledare möjlighet att skapa en hälsofrämjande kultur likväl som högpresterande team.
- Roller och resurser. För att kunna driva ett framgångsrikt hälsoarbete krävs tydliga roller och tillräckliga resurser. Här kan t ex nämnas att bland företag med en, för hälsa, tydligt dedikerad person är det vanligare att företaget erbjuder ett omfattande hälsoprogram (1). HR har vanligen bedrivit hälsoarbetet men vi ser nu även att facility, facility management, marknad/kommunikation och IT involveras i hälsoarbetet. Även externa resurser samt kravställandet på dessa är av vikt. Välj en partner som du bedömer fungera i er företagskultur och för de behov ni har.
Vill du utveckla hälsoarbetet på ditt företag? Lämna din e-post så tar vi kontakt!
Sammanfattning
Om du funderar på att förbättra eller starta ert nuvarande hälsoarbete ökar chanserna till framgång avsevärt om ovan framgångsfaktorer är på plats. Omvänt, dvs om ovan inte är på plats är sannolikheten relativt hög att hälsoarbetet inte bedrivs effektivt och inte heller kostnadseffektivt. För att skapa och mäta framgång i hälso- och friskvårdsarbetet krävs en tydlig målsättning, ett genomtänkt, väl sammansatt och systematiskt program som använder evidensbaserade komponenter.
För dig som är extra intresserad
Det är ur ett vetenskapligt perspektiv en mycket stor utmaning att i en verklig miljö isolera vilka insatser i ett hälsoprogram som ger effekt och vilken effekt en specifik aktivitet så fall ger eller inte ger. Påverkan från så kallade confounders kan vara allt från konjunktur till affärsläget för företaget, omstruktureringar, vad Donald Trump hittar på osv. Det finns dock ett antal intressanta studier och best practise att följa vid design av hälsoprogram. Vi nämner här i 5 nycklar för ett framgångsrikt hälsoarbete. För fördjupning, se referenslistan nedan (2, 3, 4, 5, 6, 7).
Lycka till med hälsoarbetet!
Fredrik Karlsson, vd Twitch.
Referenser
- National Worksite Health Promotion Survey, American Journal of Public Health, August 2008, Vol 98, No. 8.
- Do Workplace Health Promotion (Wellness) Programs Work? Ron Z. Goetzel et al, Journal of Occupational and Environmental medicine, Volume 56, Number 9, September 2014.
- AHA-studien, Karolinska Institutet, Jensen mfl, 2005.
- What’s the Hard Return on Employee Wellness Programs? Harvard business review, december 2010, Leonard L. Berry et al.
- Centers for Disease Control and Prevention. The CDC Worksite Health ScoreCard: An Assessment Tool for Employers to Prevent Heart Disease, Stroke, and Related Health Conditions. Atlanta: U.S. Department of Health and Human Services; 2014.
- Riktlinjer för hälsoundersökningar via arbetsplatsen: http://ki.se/sites/default/files/riktlinjer_halsoundersokningar_utg_1.pdf
- Arbetshälsoekonomiskt analysverktyg, Information till arbetsgivare: http://www.fhvforskning.se/images/Information_till_arbetsgivare_KI_arbetshalsoekonomiskt_analysverktyg.pdf