Fredrik Karlsson, partner Twitch

Framtidsspaning inom hälsa och friskvård

Från tvärnit och informationsflod till digitala hälsoinitiativ och stort intresse för hälsofrågor. Så kan företagens friskvårds- och hälsoinitiativ till följd av covid-19 beskrivas. Vi har frågat ett 50-tal företag om vilka behov och utmaningar de ser och hur de agerat inom hälsa och friskvård under krisen.

Varför har företag agerat som de gjort under covid-19?

Det finns förstås inget facit på varför företag har agerat som de gjort under krisen. Däremot finns erfarenhet och forskning sedan tidigare kriser. Dels påverkas människors känslor, tankar och beteenden helt naturligt i kriser och dels har just denna kris påverkan på en rad parametrar kopplade till folkhälsan. Under pandemin har vi kunnat se:

  • Människor stannar hemma och flyttar online, detta föder nya behov.
  • Stress och osäkerhet uppstår och frågor kring sociala normer uppstår, vad är ok och inte ok?
  • Kopplat till osäkerhet skapas tankar om att hushålla med resurser, vilket kan betyda att företag stramar åt eller omfördelar budget inom olika områden. På individnivå kan andra beteenden skapas som bunkring av livsmedel eller annat.
  • Tidsperspektiven flyttas närmare, det blir här och nu som gäller.

Titta gärna på denna video som är en del av en serie där Erik Modig och Martin Söndergaard på ett mycket bra sätt sammanfattar hur behov, tankar och känslor kan påverkas i kris.

I ett live-samtal med dr Daniel Berglind, Karolinska Institutet pratade vi om hur folkhälsan påverkas av covid-19. Ur ett vetenskapligt perspektiv är det väldigt tidigt att säga. De kortsiktiga effekterna kan vara negativa för såväl fysisk som psykisk hälsa. På längre sikt kan vi få större negativ påverkan på flera hälsoparametrar till följd av lågkonjunkturens effekter.

Människor påverkas direkt och indirekt av allt ovan vilket därmed påverkar beslut som fattas och det företag gjort under krisen.

Vilka behov och utmaningar har HR sett under covid-krisen?

Bland företagen ser vi i sammanfattning några grupper av utmaningar relaterade till hälsa på arbetsplatsen:

  • Osäkerhet och ovisshet avseende tidsperspektiven. Hur långvarig blir krisen och hur kommer medarbetarnas hälsa påverkas beroende på detta?
  • Kopplat till ovan kunna hålla framåtdrift i utvecklingsinitiativ.
  • Omställning till att allt arbete görs online. Hur håller man effektiva digitala möten, hur skapar man motivation och engagemang digitalt, hur ser man om någon mår dåligt när man inte ses fysiskt längre? Vissa företag har sett ett behov av att framöver stärka digitala hälsoerbjudandet medan de flesta tycker att det fungerat bra med generell digital infrastruktur.
  • Att hålla liv i gemenskap utanför de grupperingar som träffas digitalt. Naturliga fysiska, ibland informella möten med flera personer från olika delar av organisationen försvinner.
  • Att få medarbetarna att röra på sig i sin miljö hemma. Rutiner har ändrats och därmed försvinner vardaglig rörelse.
  • Arbetsmiljön vid hemarbete är väldigt varierande beroende på boendesituation. Detta gäller fysisk arbetsmiljö med bord, stol, ljus etc men också möjlighet till arbetsro i närvaro av familj.

Vad har företag gjort inom hälsa och friskvård under covid-19?

Självklart varierar det vad företag gjort under krisen. Vissa har fått bromsa allt för företagets överlevnad. Av de företag som har haft möjligheten, kunskap och kraft att agera så har initiativen spänt över ett brett område:

  • Tidiga reaktioner var att pausa många eller alla de aktiviteter som var planerade inom hälsa.
  • Sedan började information rullas ut. Informationen handlade mycket om att förtydliga befintliga stödtjänster inom hälsa, t ex samtalsstöd, samarbetspartners inom hälsa, råd för hemergonomi, live eller via instruktionsfilmer.
  • Så småningom hittade företag former för uppföljning via chef inklusive ramar för arbete på distans och nya rutiner för att skapa hanterbarhet i arbetet. Vissa företag har förtätat kontakten mellan chef och medarbetare.
  • Pulsmätningar med inriktning medarbetarundersökning används flitigt.
  • Insatser för att öka fysisk aktivitet i hemmen såsom: Pausvideos, träningsvideos, rörlighetspass för hemmet, bålstabilitet, styrka osv distribueras via olika kanaler till medarbetarna.
  • Företagsträning utomhus har under våren fått ett uppsving, läs mer om det här.
  • Livesända föreläsningar, träning och andra gemensamma aktiviteter har ökat i efterfrågan varefter krisen gått.
  • Digitala hälsoutmaningar för att skapa gemenskap och aktivera medarbetarna i hälsosamma beteenden. Det är inte svårt att hitta content i form av videoklipp osv. Det svåra är att sålla och få till beteenden på regelbunden basis.

Vilka aktiviteter har fungerat bra och mindre bra?

För det första ska man vara ödmjuk för att vi är mitt inne i en enorm kris. Många företag har fullt upp med att överleva. Det är för dessa företag här och nu som gäller och många gör sitt bästa, även inom friskvård och hälsa.

Vidare är det svårt att redan nu värdera vad som fungerat eller mindre bra. Beror som vanligt på hur man definierar framgång. Normalt sett när man tittar på framgångsrika hälsoprogram brukar framgången mätas på om målet med programmet nåtts. T ex minskade kostnader, ökad produktivitet, ökad lojalitet, effekt på biomarkörer, ROI eller hög deltagandegrad.

Med det sagt är sporadiska aktiviteter utan mål eller syfte vanligen en sämre satsning. Det är förstås än mer naturligt under kris att vara reaktiv i sitt handlande, att komma på ”vi måste göra något inom hälsa” och sen dras en aktivitet igång utan att ha funderat på mål, behov och syfte.

Väl sammansatta digitala hälsoprogram bedöms framgångsrika

Det som fungerat bra är digitala hälsoprogram som är bra kommunicerade/förankrade, holistiska, enkla att delta i för alla oavsett nivå. Att många jobbar hemma har ju inte förändrat det faktum att människor har olika behov och olika väg till hälsa. Då fungerar inte one size fits all. Program som har dessa egenskaper engagerar en stor andel av medarbetarna och har förutsättningar att skapa en betydande kollektiv effekt. Därför är deltagandegrad/engagemangsmått i hälsoprogrammet en bra första indikator på om programmet har förutsättningar att vara framgångsrikt.

Hur ser företagens hälso- och friskvårdsarbete ut efter covid-19?

Vi har under vår 20-åriga historia som företag de senaste veckorna sett en väldigt snabb generell digitalisering och specifik dito inom e-hälsa. Vi medverkade redan 2007 i vår första forskningsstudie inom e-hälsa och började kommersiellt arbeta med digitala hälsoverktyg för 12 år sedan.

Stark efterfrågan på digitala hälsotjänster

Vår bedömning är att vi kommer att få se en starkare efterfrågan på digitala hälsoprogram och tjänster på företag än innan krisen. Under de veckor som har passerat har många företag eller rättare sagt människor sett att det faktiskt fungerar. Vidare har en del företag signalerat att medarbetarna inte behöver komma in till kontoret i framtiden. Även detta sätt att arbeta kommer ställa krav på anpassning när det kommer till företagens hälso- och arbetsmiljöarbete.

Uppdämt behov av fysiska möten

Under kristider uppstår nya behov. Vi kan inte säkert veta men tror att människor kommer ha ett uppdämt behov av att dels ta hand om sin hälsa och dels mötas i verkliga livet. Med det sagt tror vi på ett uppsving för tjänster som personlig träning, massage och gruppträning där deltagarna känner musiken i kroppen, skrattar och svettas tillsammans.

Många har blivit inaktiva och trillat ur sina normala hälsosamma rutiner. Ungefär som efter en lång semester och grillsäsong, den här gången decenniets längsta.

När vi nu sett att det går bra att arbeta på distans så väcks frågan om arbetsplatsens utformning. Kanske kommer vi i framtiden till arbetsplatsen för att mötas, för att samarbeta, se varandra i ögonen, vara kreativa och boosta vår hälsa. Själva produktionen i arbetet går ju för många företag, beroende av verksamhet, bra att utföra var som helst.

Hur gör man för att lyckas med hälsoarbetet i framtiden?

Människors kropp, hjärna och grundläggande behov kommer i grunden att vara relativt oförändrade, även om några månader. Grundläggande framgångsfaktorer i hälsoarbete på företag torde därför vara gångbara:

  • Använd fysiska och digitala insatser som har bevisad effekt/evidens.
  • Arbeta systematiskt och långsiktigt i en tydlig riktning/mot en målsättning. Prioritera aktiviteter som leder företaget närmare målet.
  • Engagera ledning, chefer och medarbetare.
  • Multi-komponentprogram, med inriktning fysisk, mental och social hälsa, erbjud målgruppsanpassade och lättillgängliga aktiviteter på olika nivåer.
  • Tillämpa både individ och organisationsperspektiv.
  • Säkra tydlighet i roller, ansvar och resurser.

Vill du ha mer info?

Om du vill ha mer information om hälsa och friskvård under och efter covid-19, titta gärna på vår video där Marcus Lager, vvd och Fredrik Karlsson, strateg på Twitch framtidsspanar om hälsa och friskvård.

Det går också bra att lämna din mail nedan så kontaktar vi dig!

    Vill du ha mer info?

    Meny