Idag sprids fakta snabbare än en blinkning, och det gäller ju både falsk och sann fakta. Så när vi står där framför den “senaste forskningen som visar att LCHF kan öka risken för hjärtsjukdom” eller att “light-läsk ökar risken för stroke”, hur ska vi då veta om det är sant eller falskt? Det här är något som Jacob Gudiol ständigt jobbar med genom artiklar, sociala medier, böcker och föreläsningar där han vill förmedla evidensbaserad information kring träning, kost och hälsa. Så, vad är det som driver honom? Hur orkar han ta sig igenom de tusentals studier, påståenden och motargument som han dagligen möts av? Vår nyfikenhet och engagemang för källkritik och vetenskaplig evidens gav upphov till några frågor till Jacob. Vi delar hans svar och tips här. Mycket nöje!
Om Jacob Gudiol
Jacob Gudiol är killen som inte drar sig för att ge svar på tal på de ständigt nya trenderna och påståendena som dyker upp gällande träning och hälsa. På hans olika kanaler recenserar han dagligen forskning som han både hyllar och kastar i soptunnan, och där emellan ger han svar på tal i en och annan kommentar. Själv är Jacob utbildad leg fysioterapeut, har en master i Sport Science, nästan färdigutbildad civilingenjör (saknas 9 p). Utöver det har han gett ut två böcker: “Forma kroppen och maximera din prestation” & “Skitmat- vad det är, varför det gör dig fet och varför du fortsätter äta det”. I 10 år har Jacob aktivt jobbat i både medvind och motvind för att leverera evidensbaserad info, för att få människor att vara mer källkritiska och förstå skillnaden mellan “fakta”, och fakta!
Vad är det som driver dig när det kommer till att slå hål på myter och ständigt ifrågasätta metoder/påståenden?
När jag började med allt det här så var mitt huvudsakliga mål att bara ge människor bra information. Jag märke dock ganska fort att problemet för de allra flesta idag inte är brist på information utan det är att sortera den bra informationen från den dåliga. Det mesta värt att veta finns där ute på internet idag men det är uppblandat med en väldig massa trams och det är otroligt svårt för folk att navigera. Om man inte har bra faktakunskaper själv inom ett område så är det väldigt lätt att bli lurad.
Forskning kring hur man bäst får människor att ändra åsikt har också visat att det inte räcker med att bara ge dem rätt information. Du behöver också bemöta den felaktiga information som de har fått höra och förklara varför den är fel.
Det är också svårt att nå fram i bruset på internet. Jag märkte ganska tidigt att många försöker dra till sig uppmärksamhet genom att överdriva eller rent av ljuga. Framför allt blir det då mycket fokus på att skrämma upp folk då det är få saker som får människor att stanna upp och börja läsa i flödet av information än när de tror att de får veta om något hot som finns där ute i världen.
Ett annat sätt att nå fram är dock att försöka vara motpolen till dessa saker. Det är skillnad mellan hur godtrogna och lättlurade människor är inom olika områden och de som är skeptiska mot nya saker kring träning, kost och hälsa har lärt sig att hos mig kan de ofta hitta motargument till den senaste virala saker i sociala medier. Så de länkar till mig och då får jag hjälp med att sprida mina saker. Även de saker jag skriver som handlar om intressant ny forskning eller saker som är viktiga för människor att veta får indirekt då mer spridning efterhand.
Om du skulle ge 3 generella råd till någon som lätt vill kunna sålla bort dålig forksning/trams, vad skulle det då vara? Hur kan en veta vad som är rätt?
Det är väldigt svårt att ge den här typen av enkla tips. Förr i världen handlade källkritik oftast bara om att kontrollera källan. Fanns det en tydlig avsändare med en passande titel och du fick några källor så ansågs budskapet tillförlitligt. Idag finns det dock gott om personer med titlar som låter imponerande som skriver helt felaktiga artiklar som låter övertygande och där de har med referenser. Felaktiga saker kläs ut som vetenskap, så kallad pseudovetenskap.
Jag tror att källkritik i framtiden måste gå mycket djupare. Människor behöver dels lära sig hur kunskapssamhället fungerar. Hur vetenskap går till och vilka olika typer av studier som finns samt vilken typ av information de kan ge. Dels behöver människor lära sig om logik, hur en rationell diskussion bör gå till, olika typer av vanliga argumentationsfel och bias som lätt lurar oss.
När du har den typen av verktyg så är du mycket bättre utrustad för att försöka avgöra om något är vetenskap eller pseudovetenskap även om det som diskuteras är ett ämne där du egentligen saknar faktakunskaper. Du kanske inte alltid kan avgöra vem som har rätt men du kan i alla fall avgöra vem som följer de principer som finns inom vetenskap och som försöker vara ärlig i diskussionen. Och om det är någonting som mer eller mindre alltid utmärker de som sysslar med pseudovetenskap så är det att de inte är ärliga i den här typen av debatter eller diskussioner.
Under tiden som du varit aktiv i denna bransch, finns det någon fråga som ständigt varit i fokus?
Jag har varit väldigt aktiv i drygt 10 år nu och förutom de stora grova sakerna som att det alltid ska diskuteras vilken diet som är bäst så finns det inte mycket av det som verkligen diskuterades för 10 år sedan som diskuteras lika livligt idag. Istället kan man se att diskussionen hela tiden förflyttar sig lite.
De senaste 10 åren och olika populära dieter kan summeras ungefär enligt följande.
- Först GI med “högt blodsocker som stiger snabbt dåligt”.
- Sen LCHF som tog över det och adderade till att det var dåligt pga insulin. Så tillägget blev “ju mindre kolhydrater desto bättre”.
- Sen kom paleo där man började med LCHF delen om insulin men fokuserade efterhand mycket mer på spannmål/gluten, socker och mejerier. Även lite negativt mot bönor och linser. .
- Sen kom ett litet snedspår med enskilt fokus på socker och gluten. Liten lightvariant.
- Sen kom antiinflammatoriskt kost som i princip är paleo riktat mot kvinnor. Man börjar utesluta kött och lägger mindre fokus på inga bönor/linser som finns inom vissa paleokretsar. En trend som passar väldigt bra med fokuset på miljö som även finns idag.
Vad tror du kommer bli 2019 mest omtalade fråga?
Vi får se vad som händer, tarmfloran är ju stor så kanske det blir någon extra spinn åt det hållet?
Med tanke på digitaliseringen, skulle du säga att ditt jobb med att sprida evidensbaserad info blivit lättare eller svårare senaste åren?
Jag började först när internet redan var en ganska stor grej med att starta upp traningslara.se i mitten av 2008. För mig personligen har det dock blivit lättare och lättare då jag har fått en större och större plattform. Idag är det tiotusentals människor som följer mig och det innebär att så fort jag publicerar någonting nytt så når jag väldigt lätt ut till många.
Om jag skrev någonting bra för 5 år sedan så nådde jag kanske 5000 läsare av en text. Idag kan jag ibland få upp emot 50 000 läsare av en text.
Finns det någon fakta som du “talat för” och trott på, men som några år senare visat sig vara fel?
Det finns otroligt mycket som man inte vet kring träning, kost och hälsa. I många situationer kan man dock göra en kvalificerad gissning utifrån vad vi vet om kroppen rent fysiologiskt, kanske några preliminära studier på en annan typ av population och liknande saker. Så då kan man ju säga vad man tror stämmer för stunden.
Det är så klart helt okej att gissa i dessa situationer. För ofta behöver man ju göra någon typ av val och då är det så klart rimligast att välja det som man tror är rätt även om man är medveten om att det inte är helt säkert.
I en av mina podcasts, Tyngre Träningssnack, har vi ganska regelbundet haft avsnitt på temat ”saker vi tror är sant” där vi tar upp ämnen där det idag saknas full kunskap men där vi ändå sitter och spekulerar kring vad vi tror på. Skulle man gå tillbaka i arkiven där så kommer du säkert hitta några punkter där jag idag har en liten annan åsikt eftersom det har kommit ny data som gör att jag nu bedömer att en annan slutsats än den jag drog då är mer trolig.
När det gäller saker som jag sagt med största sannolikhet är sant men som sedan visat sig vara fel så hade vi i första upplagan av min bok Forma Kroppen med en del där vi sa att konditionsträning hämmar ens resultat om man vill bygga muskler. Där hade vi dock helt fel. Våra slutsatser var baserade på djurstudier där man tittade på cellsignaler och några träningsstudier på människor. Efterföljande studier på cellsignalerna på människor och andra träningsstudier med andra typer av upplägg visade dock senare att du bygger muskler lika bra med samtida konditionsträning som utan.
Om du kunde förändra något i världen, vad skulle det då vara?
Jag hade önskat att människor varit mycket mindre förlåtande mot framträdande personer som väldigt uppenbart sprider missinformation och som inte rättar sig själv och ber om ursäkt när det uppdagas. Det här gäller både inom mitt område och många andra.
Det finns massor av vettiga människor där ute som sprider bra information. Dessa förtjänar att få mer uppmärksamhet och alla influencers, dietboksförfattare med mera som sprider rent trams bör folk sluta följa. Ge uppmärksamheten till andra istället.
Om du får skicka med ett budskap som har med kritiskt tänkande att göra, vad skulle det då vara?
Det finns tusentals bra budskap. Problemet med dem alla är att de för sig själv inte duger till särskilt mycket. Men om jag måste välja ett budskap så skulle det vara att våga ifrågasätta och be om en källa till saker som påstås vara fakta. Var obekväm mot folk som sprider saker som låter för fantastiskt för att vara sant.
Text: Jacob Gudiol
Frågor: Twitch, Jennie Nystedt
